Thåström

Jag hade ganska stora förhoppningar på Thåströms nya skiva.
Tyvärr är det två covers som är bäst, ”Den druckne matrosens sång” och ”Bara om min älskade väntar”. De är det med ganska stor marginal också. Tråkigt.

I de andra låtarna känns det mest som att han med flit fortsatt med otyget att ha ett par tre stavelser för mycket i var tredje rad, så han inte hinner sjunga ut dem och får stressa sig fram i texten. ”Kärlek är för dom” är kanske ett undantag där, men så är det också skivans tredje bästa låt i god konkurrens med ”Över sundet”. Gissar att det blir nästa singel.

Jaja. Den infriade inte mina förväntningar riktigt.

En reaktion på “Thåström”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.