Kategoriarkiv: Poker och spel

Almedalen

Nej, jag är inte där i år. Tyvärr. Så jag följer spektaklet via nätet från Stockholm. Lite surt helt klart, men så kan det ju vara ibland.

Det jag framför allt hade velat gå på är det här evenemanget av PokerStars, det finns på Facebook också.

Det är klart att den här frågan måste tas upp på något sätt, och jag hade gärna varit där både för att lyssna och för att prata med de som deltar. Visst, jag är lite tveksam till titeln på seminariet egentligen. Jag håller nog inte riktigt med om att det är ett folknöje. Det finns många spelare, visst, men ett folknöje är nog att ta i.

Jag är heller inte helt glad åt att avdemonisera poker så mycket som man lätt gör i de här sammanhangen. Det finns risker med i spelet, det är inget man ska sticka under stolen med. Snarare tvärtom. Ta upp frågan och skapa en seriös debatt kring hur man som samhälle, spelarrangör och spelare hanterar de risker som finns med spelmissbruk och liknande problem. Det är det enda sättet vi verkligen kan skapa förståelse och acceptans för poker (och andra casinospel också för den delen) som nöjesform.

Jag önskar dem lycka till i alla fall. Hoppas det kommer nåt bra ur evenemanget. Och att Sossarna vågar dyka upp för en gång skull.

Svenska Spel

Haha! Ja, jag fortsätter klämma ur mig kommentarer om saker som egentligen gör mig mållös.

Svenska Spel är, borträknat Socialdemokraterna själva och nån mer halvpolitisk organisation, de enda som får erbjuda spel om pengar i Sverige. Ett sånt upplägg är såklart i grunden dåligt, då företag med monopolställning sällan har incitament att ta hand om sina kunder till exempel. Men man tänker sig ändå att ett företag som är helägt av svenska staten ska vara hyfsat välskött. Det borde ju vara så.

Nu visar det sig att en enig styrelse ledd att Margareta Winberg (ni vet hon spelgurun…) just kickat VD:n för Svenska Spel på grund av en ”misslyckad” omorganisation. Alltså, omorganisationen är genomförd, men den blev tydligen inte som de tänkt sig. Eller som Margareta själv uttrycker det i Dagens Industri:

Hon har lyckats i den mån att organisationsförändringen är på plats. Men hon har en ledningsfilosofi som man på Svenska Spel är väldigt ovan vid, nämligen att personalen ska vara med och ta ansvar.

Ja, tänk så illa. Att låta medarbetarna ta ansvar. Nej, så kan vi ju inte ha det. Snälla nån, då kanske de till och med skulle klara av att fixa ett SM i poker eller göra reklam som inte uppmuntrar till spelmissbruk.

Jag är i ”gott” sällskap

Ja, vad säger man? Jag tror inte jag egentligen kan annat än att beklaga mig lite över vilket sällskap jag ibland befinner mig.

En av mina företrädare tyckte att det nu var vettigt att strunta i att inställa sig i domstol när han var kallad. Istället spelar han poker i Las Vegas. Läs om det på Aftonbladet.

Det här är alltså efter att han blivit utstött i svenska pokerkretsar efter ett fuskförsök för några år sedan. Ja, och efter ett mycket underligt och missriktat försök att rentvå sig med en blogg mest innehållande hot om att avslöja andra pokerspelares oegentligheter och en lång rad påhopp på folk, och som han dessutom tog bort i samma sekund som han skrev något med ett intressant innehåll.

Jag är nog ganska glad att jag inte är kvar som ordförande i det där pokerförbundet. Sånt här vill man ju inte bli förknippad med. Man jäklar vad jag hade velat göra mer bra saker där egentligen.

Google Chrome

Jag har på sistone börjat använda Google Chrome lite till och från. Det finns ganska många funktioner jag gillar. Men det finns också en del saker som gör att det kommer dröja ett tag innan jag helt lämnar Firefox. Lite krångel med olika saker typ, som säkert kommer åtgärdas ganska snart gissar jag. Så är det ju med nya programvaror, de har lite barnsjukdomar.

Det finns en sak som jag reagera ganska mycket på dock, och som är både konstig och mycket störande.

I Firefox när man går in på en sida som har ett RSS-flöde, kommer det upp en sån här liten orange knapp i adressfältet, som spännande nog tar mig till Google Reader, där jag kan börja prenumerera på bloggen eller vad det nu kan vara.

(Jag passar såklart på att pusha lite för en av de bra pokerbloggarna i Sverige, när jag ändå är igång. Den är dessutom ganska ny. Ja, ni kan ju se adressen på bilden. 😉 )

I Google Chrome ser det helt annorlunda ut. Där finns ingen knapp, och om man klickar på en länk till ett flöde kommer man till en sida som ser ut såhär:

Nja, det är faktiskt inte alls så jag vill följa mina bloggar.

Varför har de gjort såhär? Det känns verkligen jättekonstigt. Speciellt eftersom de faktiskt själva har en riktigt bra RSS-läsare, som man tänker sig att många som använder Google Chrome redan innan använde sig av, eller åtminstome skulle vara intresserade av om det fanns en smidig lösning för att lägga till nya prenumerationer.

Visst är det så att det är jag som är helt efterbliven inte inte fattat det där sjukt enkla sättet?

Seminarium om spelberoende

På onsdag hålls ett seminarium på riksdagen om spellagstiftning i Sverige och Europa i allmänhet, och spelmissbruk i synnerhet.

Min förhoppning är att man kommer kunna visa att privata aktörer inte skulle ha svårare att arbeta med frågan om spelmissbruk än vad Svenska Spel har. Det skulle jag gilla.

Är du i Stockholm, gå dit! (Det är på riksdagen, så man måste anmäla sig i förväg för att komma in. Se bild nedan.)

Det börjar röra på sig, och det gillar jag! Snart kommer vi förhoppningsvis kunna ha några privata kasinon även i Sverige. Det skulle jag verkligen gilla!

Poker i bloggosfären

Det finns ganska många pokerbloggar, av skiftande kvalitet och och läseskara. De två har i och för sig inte något samband, men det är en annan femma. Själv måste jag erkänna att jag följer få såna bloggar. Jag finner dem verkligen inte särskilt intressanta. Några följer jag som sagt, men då oftast av någon annan anledning än att det är en pokerblogg. Jag passar på att ge lite kärlek till några såna först. Peter följer jag såklart på dinga.se, och Erik på valterego.se. Från min styrelse i pokerförbundet verkar det bara vara Peter ovan och Pär som bloggar, så honom följer  jag på Chairman. Sen har visst Peter Eichhardt och Johan Kretz smugit sig in, och såklart HeFo, även om hon verkar gett upp att skriva där. (Vill du se alla bloggar jag följer kan du såklart kolla min Delicious, den är ganska komplett.)

Efter det är det tomt. Sånär som på en blogg, som jag har en mycket kluven inställning till. Det handlar om Ken Lennaárd, eller Mr. Poker som han kallar sig själv.

Kluvenheten då?

Jo, så här är det. För ett par år sedan blev Ken anklagad, under lite underliga former, för att ha försökt lura några andra pokerspelare genom att sätta upp ett riggat spel, med kameror i taket och grejer. Det underliga var att ingen som påstods ha varit utsatt för fuskförsöket trädde fram och berättade om det själv, eller på annat sätt agerade. De skickade bulvaner vars starkaste argument var att de hört saker från ”en säker källa” till diskussionsforum.
Det här drog såklart igång spekulationerna ännu mer, och det var många som skrev saker de rimligtvis borde ångra. Ken dömdes i princip unisont på forumen, baserat enbart på hörsägen, och han försvann från scenen.
Nu ett par år senare håller han på att ta sig tillbaka in i svängen, bland annat genom sin blogg, som just nu är en av Sveriges absolut mest besökta pokerbloggar.

Själv följer jag hans blogg, inte för att jag tycker att det han skriver är alls intressant, snarare tvärtom faktiskt, det är lite ögonblicksskildringar från Las Vegas och lite listor som kan ha ett visst intresse och så är det påhopp på folk i pokerbranchen, som mest känns larvigt i mina ögon. Nej, jag följer det enbart för att jag vill ha fortsättningen på det här inlägget från den 15 februari, där han lovar att ge sin version av fuskskandalen. Det närmar sig nu två månader sedan, och i mina ögon har det nu gått sex veckor för länge för att det ska vara rimligt.

Inte för att just jag är särskilt viktig i det här, men jag tänker mig att grabben kan få en vecka till, innan jag tröttnar och låter hans blogg gå samma öde till mötes som så många andra, ut ur min intressesfär.

Så:
Kom igen nu Ken! Menar du allvar så berätta, eller säg helt enkelt att du fegar ur.

PokerListings gör om och gör rätt!

Nice!

Efter mitt lite sura inlägg om att PokerListings Inne & Utelista skrevs anonymt har de erkänt i en kommentar lite längre ner att det inte var så snyggt gjort, och signerar nu listorna.

En eloge till Erik för det! Bra jobbat!

Nu ska jag bara försöka jobba upp mina poäng i sammandraget. Det borde ju vara lättare att öka ute-poängen än att ta sig in på innedelen av listan. Hur gör man det bäst tro? Haha!

Småländska kommunen är en pokersite

På sidan vinnarum.se hittar man den påhittade småländska kommunen Vinnarum. Där finns lite historia om orten, ite info och en film som man kan se här, med legendariska citat som:

En riktig jävla jackpot. Mitt i Småland! Försök slå det, Ingvar!

och

Mitt i centrala Småland. Större expansion än Dubai. Mer pengar än i Monaco. Mer glamour och flärd än i Monaco.

Med en kommunlogga och och taglinen:  Vi finns på google

Helt underbart!

På sidan finns också slumpade citat från kommundirektören, som helt klart är läsvärda.

Det är ganska uppenbart att det är ett spelbolag som ligger bakom. Man kan vinna resor till Monte Carlo, artiklarna är taggade med ”casino” ”las vegas” ”pengar” ”jackpot” och liknande. Enligt Dagens Media är siten registrerad av Everest Pokers reklambyrå, vilket skulle kunna peka åt det hållet. Inte för att det spelar mig så stor roll vem som står bakom, jag tycker bara det är kul att någon försöker sig på något lite annorlunda i den annars ganska likformiga pokerbranchens marknadsföring.

Hoppas bara att de gör nåt kul av det här nu, så att det inte bara är ett sätt att skaffa länkar. Inget fel i det, men det här skulle de ju kunna leka ganska mycket med utöver det. Så hoppas jag också att de fixar till alla språkliga konstigheter som finns på sidan. Det skulle väl vara det som tar ner det. Att de här, som på så många andra ställen i spelbranchen, tror att texten i sig inte är viktig. Jag personligen skulle i alla fall inte låta någon som inte kan stava ta hand om mina pengar.

Jag är inte ens ute längre!

Det här inlägget kan gå åt flera håll. Jag har inte riktigt bestämt mig nu när jag börjar skriva åt vilket håll jag vill att det ska gå. Så jag testar, och ser om det blir nåt alls. (Det blev det ju uppenbarligen, annars hade du ju inte läst det här.)

Sedan nyår (tror jag) har sidan PokerListings.se haft en ”Inne och ute-lista”. Tre personer eller händelser som de tycker är inne, och tre de tycker är ute. Allt gott så långt. Jag gissar att drivkraften bakom listserien är att få inlänkar, och på så sätt få fler besökare (läs= mer exponering av reklam). Allt gott så långt också, även om det är anledningen till att jag inte kommer länka till dem. De är lätta nog att hitta ändå.

Att jag skriver om det här nu är att jag förra veckan hamnade på deras utelista. En stor händelse för en attentionjunkie som mig. Motiveringen löd:

3. Aaron Axelsson
Han kom som ett yrväder till förra årsmötet och hade ett färgdrag i en svångrem om halsen. Aaron Axelsson lovade att få ordning på Svepof, men hans tid som ordförande blev ett enda stort jaså.

Den här veckan är jag inte med alls, tråkigt nog. Men strunt i det nu. Det är inte det jag vill säga med det här.

Jag har två saker jag vill ta upp med anledning av det här. Det första är riktat rakt mot PokerListings, och i den andra saken får de helt enkelt vara en av flera måltavlor jag kunde valt.

Det finns egentligen bara en sak jag inte gillar med de här listorna; de skrivs anonymt. Det är, enligt mig, ett väldigt tveksamt beteende. Jag tycker det är ok att peka ut folk som visar upp sig nog för att kunna hamna på en sån lista, så länge man står för det. Som det är nu är de här listorna ganska snälla, så det faller väl än så länge bara under kategorin ”allmänt fel ute” alternativt ”lite småfegt”. Problemet kommer om och när de säger något som faktiskt biter. Då är det istället riktigt jävla fel att inte sätta ett namn på åsikten. Nu går det som sagt att vifta bort det som trafikhorande.

Edit: Efter det här inlägget har PokerListings faktiskt erkänt att det inte var så snyggt att inte sätta ut namn, så nu för tiden signeras listorna av Erik Sylvén. Mycket bra agerat tycker jag, att ta åt sig och rätta till! Så nu finns det länkar här också. 🙂

Den andra grejen gäller vad de faktiskt skriver om mig. Jag tänkte helt enkelt passa på att ge ett litet ”försvarstal”, eller vad man kan kalla det. (Jag tycker inte att jag har något att försvara. Andra gör tydligen det.) Det här riktar sig alltså inte specifikt mot PokerListings, det finns andra som uttryckt liknande åsikter.
Jag är inte helt säker på hur jag ska tolka ”färgdrag i en svångrem runt halsen”. (Tror de att jag ville strypa mig? Varför hade jag ett bälte om halsen? Verkar lite konstigt.) Nånstans tror jag att det innebär att jag skulle göra saker ”bra” igen, och det är just det som är problemet.

Jag har hela tiden vetat vad jag ville göra med det halvår jag blev satt att leda Svenska Pokerförbundet. Det är också det jag gjort. Jag tycker själv att det blev för lite gjort, allt för mycket tid gick åt till att reda ut andra saker. Saker som inte borde behöva ta så mycket tid. Dessutom har jag inte kunnat ge förbundet så mycket tid som jag velat, av flera anledningar. Det om det. För det de uttrycker här ovan är att jag enligt dem gjort ”fel” saker.
Det är helt klart anmärkningsvärt. Det är nämligen så att det årsmöte som valde mig och min styrelse gav oss fria händer att göra precis vad vi ville. Det är också så att, bortsett från den lilla grupp som tillslut la förslaget på min styrelse, har ingen frågat mig varken vad jag är bra på eller vad jag vill med förbundet. Ja, jag berättade lite, som i väldigt lite, på årsmötet. Förutom det är vet folk helt enkelt inte vad mitt mål är.

Jag kan tycka att man kan ha överseende med ett av de två beteendena, men inte båda samtidigt. Ser man inte till att ge folk ett riktigt uppdrag alternativt verkligen vet vad personen man väljer kan och vill, så får man helt enkelt skylla sig själv när det inte blir som man tänkt sig. Though luck.

I maj kommer vi hålla ett medlemsmöte i förbundet. Det finns några saker som inte avhandlades på årsmötet, så vi kommer behöva ett möte till. Till dess kommer det jag föresatt mig att göra vara färdigt. Sen är det såklart upp till medlemmarna att bestämma vad man gör med det. Jag kan tänka mig att resultatet kan vara en besvikelse för en några, jag har åsikter som skiljer sig från majoriteten (i alla fall om man kollar på de som uttrycker sina åsikter), men det kommer vara något som är bra att bygga på.

Nej, nu har jag skrivit länge nog, och jag orkar inte gå in på vad jag vill med förbundet i slutändan. Det får bli ett senare inlägg.

Till dess,
Formalisten  – Over and out!