Fragment

Hej!
Hej!

Ett nytt sorts leende. En lite längre blick än vanligt.
Var så god säger hennes pojkvän när han kommer med hennes öl.
Hon stryker hans överarm med handen när hon går vidare in i lägenheten.

Två händer som trevande möts. Det är mörkt. Inte kallt, men ruggigt. Regnet har precis slutat. Det är mörkret som skyddar. Som gör det möjligt. Hade det inte varit mörkt hade den där pojkvännen sett allt. Då tänds lampan som är kopplad till rörelsedetektorn.

En kram mitt i ett folkhav. En lång kram. En tät kram. Det är en konsert. Flackande blickar. Letandes efter deras vänner. De får inte se det här…

Vad gör du? Jag har tråkigt 😉 Ett SMS skickat vid halv tre en lördagnatt. Han hade just gett upp hoppet, stängt av telefonen och nöjt sig med något annat. Han hade utan tvekan lämnat den där studentlägenheten i ett språng om meddelandet kommit fram tio minuter tidigare. Han ångrade sig mycket dagen efter.

De står nära varandra. Mycket nära. De får hjälp av de bakom som vill fram till bardisken. Några trevande rörelser, för att få känna lite på varandra. Väldigt lätt, väldigt snabbt, väldigt försiktigt. Japp, vad vill du ha? frågar bartendern.

Han håller om sin flickvän när de möts. Två snabba Hej. En undflyende blick. En besviken uppsyn. Han vill inget hellre än att släppa taget och springa efter henne. Han fortsätter gå framåt.

Allt stämmer. De är båda singlar. De är båda intresserade. Men de är i olika städer. Lite för långt emellan. Lite för krångligt, lite för svårt.

En bänk. En uteservering. Sommarens första varma natt. Åtta kompisar, många glas, två fulla askfat. Deras lår tätt mot varandra. De rör långsamt på benen. Visar inget utåt. Smyger. Tillslut kommer han dit. Hennes pojkvän.

Isande regn. Det blåser. Mitten på november. De är på väg hemåt. De bor åt samma håll nu för tiden. Vid hennes hus stannar de. Byter nåra ord, ger varandra en kram. Fyra sorgsna ögon. Två slokande huvuden.

En krogtoalett. En kyss.

Ett par tomma vinflaskor. Några nyligen släckta stearinljus. Två högar med kläder. Hon tittar ut i rummet och undrar Vad hände?. Han ligger tätt bakom henne, låtsas sova och undrar Varför? Vad är jag rädd för? Jag vill ju inget hellre än att ha henne. Och hon vill ha mig. Varför låtsas jag då somna när det väl kan hända? Hoppas hon somnar snart så jag kan dra.

En skamsen blick och en tom, frågande blick. Hon skakar trött på huvudet. Han vänder och går hem istället.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.