Det här med att ”ragga”

Jag är inte så bra på det. Alls. På något sätt.

Jag har en tendens att tycka att människor jag träffar för första gången är ointressanta. Många av mina vänner kan vittna om pinsamma tystnader första gången vi har sett ensamna.

Det gör att jag undviker situationer där jag kan tänkas vara ensam med någon jag inte känner. Jag bygger relationer med människor genom att umgås med dem i någon form av grupp tills jag lär känna dem.

Det här är såklart inget jag är stolt över. Det är snarare ett problem. Ibland i alla fall.

Som nu.

Jag sulle  vilja träffa den här människan, men jag vet inte hur jag ska skapa en situation där det är möjligt och som dessutom har möjligheten att framställa mig i en bra dager. Det är nog kört. Eller hur?

2 reaktion på “Det här med att ”ragga””

  1. men herregud Aaron, med tanke på all läppglans hon har slickat i sig genom åren behöver du nog inte prata så mycket. jaa… nåt måste du väl säga så hon vet vart hon ska fokusera blicken.

    *tar på bitchfiltret*

    nä, men hon har ju en blogg, du får väl smussla dig in i den så ni blir kompisar i ”bloggosfären” och kanske till och med på fejjan…

    Annars kan du ju vänta tills nån tjej bestämmer att du ska bli hennes projekt, och därav skiter i att du verkar bortkommen när ni ska vara ensamma.

    Heja Aaron!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.