Annoying Poker Personalities

Jaha, en lista till då. Det är ändå roligt med listor.
Satt på jobbet i går och funderade lite på vilka typer av ”pokerpersonligheter” jag irriterar mig mest på. Det antyder ju i och för sig att jag irriterar mig på de flesta typer av personligheter, men så är det inte egentligen. Det är bara det att poker verkar ibland locka fram folk allra sämsta sidor. Om det är pengarna som är inblandade eller vad det kan bero på får bli en senare spekulation. Men nånting är det, helt klart.

Hur som helst, jag ger er, utan inbördes ordning, de fyra mest irriterande typerna av pokerpersonligheter.

Riggteoretiker
De här personerna får oftast sitt utlopp på Internet, främst i skepnaden av så kallade troll. Det som tydligast karakteriserar de här personerna är en oförmåga att analysera världen omkring dem på ett rationellt sätt. De har oftast bestämt sig för en hållning, och står fast vid den oavsett vad som händer eller sägs. Ofta framstår det som att de antingen inte kan eller inte vill förstå vad andra säger till dem, och misstolkar eller helt bortser från andras åsikter och argument. Åsikter och känslor väger tyngre än argument. Inte sällan framställer de just sina åsikter som vore de fakta, och handlar sedan där efter. Det som är irriterande med de här personerna är att de ofta bjuder in till diskussion, men också gör det fullkomligt omöjligt för en resonerande person att diskutera med dem. Det som sägs går in genom ena örat och ut genom det andra på dem och de är fullkomligt ovilliga att ta till sig något från personer som inte till fullo har samma åsikter som de har.

Talking winners – Silent losers
Den typiska personen i den här kategorin är amatörspelaren eller semi-proffset som för första, och inte helt otroligt enda, gången hamnat på ett finalbord i en stor turnering. Så länge det går bra för dem pratar de på, låter, skriker och står i. Ofta handlar snacket antingen om hur bra spelaren själv är eller hur dåliga motståndarna är. Det här kan hålla på hur länge som helst känns det som när man ser på, men plötsligt händer det alla väntat på, det börjar gå dåligt. En liten stund fortsätter killen, jo det är så ofta en kille att det inte vore fel att använda ordet alltid här,  att mala på, men efter några minuter tystnar långsamt snacket och han blir till en liten hamster som tillslut blindar bort sig eller går all in med en skithand och åker ut. Alla kan då dra en lättnadens suck, den här gången slapp vi nämligen se honom utvecklas till en person i nästa kategori. De är nämligen ganska ganska hårt sammanlänkade. Det är väldigt ofta en person i den ena kategorin också syns i den andra, dock inte alltid. Det som är irriterande med de här personerna är att de är sjukt osympatiska i största allmänhet. Missunsamma, irriterande och till synes utan den sociala kompetens man kan tänka sig att en pokerspelare borde besitta.

Skrikande vinnare
Här hittar vi, förutom personer med samma bakgrund som de i kategorin ovan, personer som Scotty Nguyen, Mike Matusow och några till. Personer som helt enkelt inte kan tygla sina känslor vid en stor pott eller en slutlig vist. De hoppar och skriker, i lycka eller spe är ofta svårt att avgöra. High-fives med publik är inte ovanligt. Det här kan tyckas vara ett inte helt onaturligt beteende. Problemet uppstår främst när man i samma ögonblick kan se personer som faktiskt kan hantera sina känslor, och som inte reagerar på ett riverkort som om det vore en matchvinnande touch down i 14:e minuter av fjärde kvarten i Superbowl. Det är framför allt det som är så irriterande, att de här personerna inte verkar inse att det är ett kortspel det handlar om. Ett spel som med fördel utövas sittande med uppmärksamheten riktad mot bordet och de övriga spelarna snarare än hoppande och skrikande med sin koncentration på hur publiken uppfattar en. Det här kan vara ett uttryck för min averson mot att folk reser på sig när de går all in, ett beteende jag inte riktigt förstår.

Railbird-jocks
Killar. Alltid killar. När man upplever dem på nära håll beter de sin som om de vore på den där Superbowlmatchen jag raljerade om tidigare. Det här är egentligen samma sak som i kategorin tidigare, men det blir lite mer irriterande när de inte ens är med i matchen längre. Trots det ska de hålla på och skrika, gapa och håna. Min dröm är att man tar in några ordningsvakter som helt enkelt slänger ut personer som inte beter sig som en golfpublik. Ja, vad är inte irriterande med de här personerna? Jag tror inte jag kan svara på det.

En reaktion på “Annoying Poker Personalities”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.